söndag 17 juli 2011

Gamla synder av Elizabeth George (1989)

Jag vet att jag inte har skrivit något om böcker jag läst på riktigt länge. Detta beror på att jag inte kan skriva om vad jag tycker om Harry Potter-böckerna en och en utan att komma tillbaka till händelser i tidigare och senare böcker. För mig är Harry Potter-böckerna en klump av awesome. (Det kommer dock att komma ett "Jag och Harry Potter"-inlägg där jag uttrycker min kärlek för bokserien, samt ett "Harry Potter-filmerna suuuger"-inlägg där jag kastar sten på filmerna).

Detta inlägg ska dock handla om något helt annat: nämligen kommisarie Lynley och assistent Havers. När jag var mindre så såg jag flera avsnitt av tv-serien tillsammans med mamma, men jag har hittills inte läst böckerna (förutom den första, "Pappas lilla flicka"), trots att vi äger alla Elizabeth Georges böcker förutom 2 st.

I "Gamla synder" (Payment in Blood) är ett låsta rummet-mysterium i centrum. Thomas Lynley blir speciellt utvald för att leda utredningen av mordet på en engelsk pjäs- och mysterieförfattarinna som under brutala förhållanden blivit mördad under en weekend på den skotska landsbygden, dit teatersällskapet farit för att förbereda sig inför pjäsen. Med sig ut till det skotska godset Westerbrae har han assistent Barbara Havers, samt hans gode vän Simon Allcourt St James, tillika forensic anthropologist (vad de nu heter på svenska). Väl på plats så får sällskapet en chock: i hotellrummet bredvid den mördade kvinnan så hittar de en viss Lady Helen Clyde, fd. fästmö till St James och Lynleys nuvarande förälskelse, och hon har inte bott där ensam. Förblindad av svartsjuka så letar Lynley efter bevis för att Helens älskare är mördaren, men är han ute på rätt spår eller är han blind för vem som verkligen är mördaren?

Elizabeth Georges deckare har något speciellt över sig. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men det tilltalar mig. Undrar om det är att vi får se snuttar från alla inblandades POV, på ett sätt som känns naturligt och att detta leder till att förvirringen ökar, då händelserna i dessa POVs inte förklaras särskilt mycket och allesammans kan tydas som att det är den karaktären som är mördaren.

Eller är det inblandningen av högadeln, med allt vad det innebär. När jag läste den första Lynley-boken, "Pappas lilla flicka", så störde jag mig på versalerna som dök upp mitt i meningar när karaktärer skulle vara artiga mot varandra. Er och Ni var vanligt förekommande ord i dialogen, och med tanke på att nästan alla återkommande karaktärer i bokserien är högadliga, ex Lord Asherton (Thomas Lynley), Lady Helen Clyde och Simon Allcourt St James är väl inte direkt från förorten heller (han har ju trots allt en butler), så är det inte så konstigt - men det stör mig i min läsning. Jag är inte så förtjust i versaler mitt i en mening.

I "Gamla synder" då dyker inte de där versalerna upp, vilket gjorde att min läsning fortlöpte mycket smidigare när jag inte behövde ägna tid och energi åt att störa mig på petitesser. Jag vet inte om de har bytt översättare och Ragna Liljedal som översatte denna bok inte var lika artig och versalade folk - för ni använder de fortfarande.

Jag gillar verkligen överklassinslagen. Lite bisarrt blir det när St James butler kommer in med smörgåsar och tårtbitar mitt under en diskussion om misstänkta eller när Lynley stör sig på sin betjänts beteende, för det är en värld som man vanligen inte ser, speciellt inte i böcker som trots allt utspelar sig i slutet av 80-talet.

Jag har nu i fyra dagars tid försökt att få något vettigt sagt om denna roman, men inte lyckats. Jag kan bara konstatera att jag nog kommit över min aversion för deckare (dock inte svenska deckare) och börjat kunna njuta av dem också. Samt att jag gillar Barbara Havers väldigt, väldigt mycket.

Spänning: 4
Karaktärer: 4
Engagemang: 4
Språk: 4
Handling: 3
Summa: 3,8

Spoiler: Lynley och St James är förutom att vara bästa vänner även (blivande) dubbla buksvågrar. Vilken komplicerad relation det där kompisgänget har! Deborah St James, fd. Cottler, är dotter till Simon St James butler och har förut haft en relation med Lynley. När Deborah gifte sig med St James så var Lynley fortfarande förälskad i henne. Lady Helen Clyde och St James var förut förlovade, men gick skilda vägar efter bilolyckan som gjorde St James handikappad, en olycka där Lynley körde. Lynley är nu förälskad i Helen och kommer att gifta sig med henne i någon av de kommande böckerna. Och allesammans står extremt nära varandra. Puh...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar